Filosofi A

Hej Staffan! Jag har nu lagt upp reflektionerna samt fördjupningen om Nietzsche. Hoppas det blev bra. Jag upptäckte att ju mer jag jobbade med filosofin, desto mer intresserad blev jag. Läste några mer kända böcker, bl.a. Siddhartha, Främlingen och de är bland de bästa böcker jag har läst. Nu var det ett tag sedan jag lämnade in min prövningsansökan, men jag hoppas att det går bra. I annat fall får jag väl skriva en ny.

Som sagt, hoppas det blev bra. MVH / John Patton

Filosofi - Friedrich Nietzsche

Friedrich Nietzsche föddes i Tyskland år 1844. Han betonade vikten av att varje enskild människa skapar sitt eget liv, sina egna levnadsregler. Han hävdade att människan själv måste ta ansvar för sitt liv och inte ta erkända normer och regler som en ursäkt för att slippa fatta egna beslut och göra egna ställningstaganden. Dessa uppfattningar har gjort att han anses som en av grundarna till den moderna existentialismen som hävdar just dessa saker.

Precis som existentialisten Jean-Paul Sartre, född 1905, senare också skulle komma att hävda ansåg Nietzsche att det inte fanns någon gud. Det är intressant att nämna Sartre i detta sammanhang eftersom trots att de båda klassas som existentialister, finns det många skillnader mellan deras filosofier.

Nietzsche vände sig starkt emot sin tids kristna samhälle, som erkände medlidande för svaga och sjuka att vara en dygd. Han ansåg nämligen att de starka och friska snarare skulle sätta sig över de svaga och sjuka, och han skrev åtskilliga böcker. I dessa böcker angrep han kristendomen och hävdade att den hade tvingat på människan en moral gällande medlidande som omöjligt kunde vara berättigad. Jean-Paul Sartre däremot, bedyrade att det var viktigt att bry sig om andra och att man hade en gemensam mänsklig värld. Med detta vill jag bara understryka att man inte bör sammankoppla existentialism med brist på medlidande för andra människor.
Eftersom det över huvudtaget inte kan finnas några objektiva sanningar, menade Nietzsche, kan vetenskapen inte alls ge oss någon vägledning eller verklig kunskap om hur verkligheten faktiskt är uppbyggd. Det enda vi kan göra är att projicera mänskliga begrepp och mönster på en i sig kaotisk och obegriplig verklighet.

Han rättfärdigade ovannämnda, som av många kan uppfattas som rätt cyniska, påståenden med följande förklaring: Gud är död. I och med att Gud är död kan det inte heller finnas någon perfekt värld eller gällande lagar han har skrivit. Och även om de skulle ha funnits gäller de inte längre eftersom Gud är död. Människans tro på en sann moral och ett perfekt sätt att utforma världen har grundats i tron på att det finns en gud som skapat denna moral och denna perfekta värld. Ifall dessa ideal inte har någon skapare kan de omöjligt existera, alltså försvinner mallen för dem och vi har inget att följa när vi eftersträvar dem. Det är dessa föreställningar om att något perfekt ska ha skapats av en högre makt som gjort att vi människor inbillat oss att det finns vissa handlingar som är mer fel respektive mer rätt än andra. På detta sätt förklarade han även att det inte kunde finnas någon sann beskrivning av världen, då vi inte har något givet mått att jämföra med.

Eftersom det inte finns någon gud eller mall för en perfekt värld, ansåg Nietzsche att kristendomen är ett enda stort hyckleri som förtrycker människor och tvingar på dem en moral som inte existerar. Kristendomen lär människan att man ska bry sig om och hjälpa den svage. Han menade däremot att det är emot naturens lag att vilja motarbeta de svagas undergång, då kärleken i naturen säger att de svaga och misslyckade får gå under.

Reflektioner
Nietzsche hävdade som sagt att eftersom Gud inte finns kan han heller inte ha skapat några värden. Vad är det egentligen som säger att en gud måste ha bestämt värden och moraliska grundpelare för den värld han skapat? Visserligen har kristendomens Gud budskap och levnadsregler och visserligen var det kristendomen som Nietzsche angrep mest, men han påstod faktiskt att bristen på en gud (måste kunna tolkas som frånvaro av vilken gud som helst, inte enbart kristendomens) leder till att det inte finns några moraliska värden. Friedrich gjorde alltså antagandet att en gud alltid sätter upp regler och mallar, hans resonemang förutsätter att en gud för att kunna existera måste stifta lagar för moraliska värden i den värld han skapat. Man skulle alltså kunna dra slutsatsen att han menade att en gud som inte skapar normer inte är en gud. Men så kan man knappast säga eftersom att om man kallar det gud måste det ju vara en gud.

Man kan utläsa en viss motsägelse i att vara existentialist(vilket Nietzsche anses ha varit) och sedan uttala en definition av vad en gud är och vad en gud skulle kunna tänkas göra. Existentialisterna och deras föregångare(däribland Friedrich Nietzsche) hävdade nämligen flitigt att några allmängrepp och definitioner inte kan finnas. Det kan inte finnas rätt eller fel eftersom det inte finns några perfekta eller angivna värderingar att utgå ifrån. Om man inte kan jämföra världen med en perfekt värld just för att en perfekt värld inte existerar, hur kan man då jämföra och värdera hur en gud skulle vara om man menar att det inte finns någon gud?

Sammanfattning av Nietzches brister:
Ingen perfekt värld existerar, då kan heller inte ideal för en perfekt värld existera.
Ingen gud existerar, hur kan då idealen för en gud existera?
Idealen för en gud i dessa sammanhang har Nietzsche uttalat genom att anta att en gud skulle sätta upp en ram för en perfekt värld. Han använder resonemanget om någots icke-existens som ett bevis på att definitionen inte kan finnas när man talar om den perfekta världen. I detta fall är Guds frånvaro ett bevis eftersom han skulle ha varit det perfekta. Men genom detta resonemang måste han göra ett antagande och utgå från att något han inte menar finns – Gud. Nietzsche använde alltså inte samma typ av argumentation till alla sina påståenden och var således inte konsekvent inställd till den världsbild han så hätskt hävdade var den sanna.
Då kan han omöjligt ha vetat hur Gud skulle vara och då bevisar ingenting att Gud skulle sätta upp perfekta ideal och då kan Gud likväl finnas eftersom det är bristen på perfekta ideal som var Nietzsches argument till Guds frånvaro.
Mitt resonemang bevisar inte Guds existens, men Friedrich Nietzsches bevisar inte heller motsatsen.

Filosofi - Språkfilosofi

1. Reflektion och värdering: Anser du att vi sällan lyckas få andra att förstå vad vi menar? Vad beror det på tror du?

Ja, ofta så kan jag känna det som att jag försöker förmedla en tanke eller känsla utan att personen som lyssnar verkar förstå eller kunna ta till sig det på det sätt jag menar. Vissa få människor känner man det med som att de är på precis samma våglängd, och då verkar de alltid förstå hur man menar. Jag upplever det som att vi ”talar samma språk”, hur klyschigt de än må låta. Det skulle kanske kunna bero på gemensamma erfarenheter eller helt enkelt någon slags gemensam syn på världen.

 

12. Reflektion och värdering: Anser du att vi måste veta hur de personer tänkte som en gång skrev texterna, för att rätt kunna tolka texterna?

För att förstå hur författaren själv tänkte tror jag att det är en förutsättning. Precis som vi lättare förstår en kultur om vi träffat människor från den, förstår vi lättare en text om vi känner till bakgrunden. Däremot tror jag ändå att en text kan ha flera betydelser och att den kan betraktas från olika synvinklar, och på så vis betyda olika saker för olika människor. Men man måste veta något om hur författaren tänkte för att förstå dennes budskap.

 

 

21. Reflektion och värdering: Anser du att tolkningen av teckningarna av Muhammed skulle kunna vara annorlunda för dem som protesterar med våld och mord? Skulle Gadamers lyssnande kunna hindra konflikten?

Innan de fördömer oss och vårt sätt att handla bör de sätta sig in i vår syn på världen och vad som är tillåtet för oss. De borde försöka förstå hur vi på ett annat sätt har skiljt media från religion och att vi när vi gör det inte ser det som en skymf mot någon. På samma sätt bör vi sätta oss in i hur de har uppfostrats och hur de kan uppleva en sån här sak. Exempelvis hur de kan uppleva det som att vi bara svartlistar och idiotförklarar dem, hela konflikten bygger enligt min mening på en bristande vilja att försöka förstå varandra.

Filosofi - föreställning och vetande

3. Anser du att vissa människor bör dödas, eftersom de lever ovärdiga liv? Bör detta gälla oavsett ålder? Oavsett om de lever i mammas livmoder eller är födda?


Jag tycker inte att man kan döma ett liv som värdigt eller ovärdigt. En individ kan inte avgöra något sådant. Vi vet inte ens varför vi lever, vissa kan ha en bild av varför de lever, men vi har ingen aning om hur universum är uppbyggt. Vi har för lite svar för att veta vad som är värdigt och inte.

6. Anser du att skäl såsom önskan om kön eller praktiska bekvämlighetsskäl ska räcka för att döda barnet? Spelar tidpunkten i barnets liv någon roll?

Jag tycker inte att man har rätten att döda ett barn för sitt eget bästa, däremot kan man avsluta utvecklingen av fostret i ett tidigt stadium om det kan komma att skadas, eller inte kan tas emot och ges ett tryggt liv. Men en åsikt om att kön inte är önskat, eller bekvämlighet, är inte någonting som ska räcka för att avsluta livet.

7. Anser du att det är moraliskt riktigt att födda barn som mamman inte tycker om lämnas att dö?

Nej! Jag är övertygad om att alla som fötts har egna liv, över vilka inga andra kan avgöra om det ska få finnas. Om det vore tillåtet att lämna någon att dö skulle varje enskild person bli lidande, tryggheten skulle försvinna och anarkistiska tendenser skulle träda fram. Alla måste ha ett liknande skydd för att man ska känna sig trygg, och för att alla ska vara trygg. Ett anarkistiskt samhälle skulle bli en instabil grund för alla människor. Då fungerar inte ens resonemanget hos en person som Nietzsche, eftersom man själv då också kommer att leva i ett otryggt samhälle.

 

 

 

15. Kan du tänka dig att moraliska frågor egentligen inte betyder någonting alls?

Ja, men människan måste en bete sig på ett sådant sätt att det verkar som om de moraliska frågorna betyder någonting. Det finns ingen sann moral, inget rätt sätt att leva, men om vi ska kunna leva tillsammans bör vi respektera varandra, och leva efter samma normer för vad som är rätt och fel. Lever vi inte efter dessa osynliga regler kommer våra intressen att krocka, människor att skadas och såras. Så även om de moraliska frågorna inte betyder någonting för en enskild individ, bör personen lura sig själv det för att rädda sitt liv från andra.

Filosofi - Matrix

Filosofi - Matrix

Roligt att ha en anledning till att se trilogin ännu en gång. =)

 7. Reflektion och värdering: Anser du att verkligheten i själva verket är medvetande och gestalter i medvetandet?

Jag tror att omvärlden existerar, utanför mitt medvetande. Men visst är det en möjlighet att det jag tror är verkligt bara är en illusion. Kanske lever vi i ett ”Matrix”, en programmerad drömvärld. När vi drömmer är vi inte medvetna om att vi drömmer och kanske är det vi tror är verklighet, bara också en dröm. Jag tror dock att verkligheten vi ser också är verklighet. Fast vad är verkligt? I Matrix säger Morpheus att det våra sinnen upplever bara är elektriska impulser som skickas till hjärnan. Jag tycker Kant hade en poäng i att - det enda vi kan ha kunskap om, är hur världen ser ut genom våra ögon, så även om vi lever i samma värld så ser vi den lite annorlunda.

18. Reflektion och värdering: Tar du för givet att vi lever i en gemensam värld? Eller undrar ibland om den är en illusion?


Det är klart man ibland funderar på om alla bara är karaktärer i dataspelet ”Johns world”. Ungefär som människor spelar dataspelet sims, så är vi själva bara en karaktär på en skärm. Jag tror ändå att vi lever i en gemensam värld. Jag kan dock inte hitta några bevis för detta utan det är bara min tro.

27. Reflektion och värdering: Anser du att förrädaren gör rätt som väljer det sköna livet i matrix?


Det är ju aldrig rätt att förråda, men om man skippar förräderidelen, så tycker jag att man ska få välja huruvida man vill leva i sanningen eller i en programmerad värld. Är man inte lycklig i den riktiga världen så kanske det känns meningslöst, kanske det är fel ord med tanke på vad the Matrix egentligen är. Det han gör kan väl jämföras med självmord. Han finner ingen mening med att vara där när han bara är deprimerad. Han säger t.ex. ”Ignorance is bliss”, ungefär att det man inte vet, mår man inte dåligt av. Jag skulle nog vilja leva i sanningen, men det är klart att man kanske skulle känna annorlunda om man inte var lycklig.

Filosofi - Etik

2. Anser du att läkare alltid bör rädda liv och aldrig döda någon patient, även när anhöriga vill det ?


Jag har en liberal syn på livet, och tycker människor ska få bestämma över sina liv. Eutanasi är dock någonting som är komplicerat. Om man lider så mycket att man vill dö och man vet att det inte kommer att bli bättre, så borde man få sin vilja igenom. Nu menar jag fysisk smärta, som säkert också smittar av sig så patienten mår dåligt psykiskt.

Det finns ett exempel på en patient som skulle få en ny medicin som skulle göra så hon skulle må bättre. Då sa patienten som var 85 år gammal; Jag vill inte ha medicinen, för jag vill inte må bättre, jag vill dö. I sådana fall som detta kanske man borde förbättra livskvaliteten för patienten som bodde på ett äldreboende. De kan förbättra sina liv genom att hitta hobbys och ljuspunkter i vardagen.

Dödar man människor som inte ens fått prova på att leva eller blivit tillfrågade om de vill dö, så borde det inte heller eutanasi vara emot lagen.


4. Anser du att det vore rätt att döda vissa människor för att hjälpa andra? Alltså inte att konsekvenserna är bra utan att handlingen är moraliskt riktig?


Vad är ett livsvärdigt liv egentligen? Det kan väl bara var och en känna för sig själv. Men visst kan man tycka att vissa inte har ett livsvärdigt liv. Eller snarare att det de tycker är ljuspunkterna i livet egentligen är sjukt och kriminellt och därför enligt våra normer inte livsvärdigt.

Antag att det finns en våldtäktsman som härjar omkring. Skulle denna göra någonting mot en anhörig, tycker jag att det är moraliskt riktigt att döda den personen. Jag kan omöjligt veta hur det skulle kännas att utföra det, eller efteråt, eller om jag egentligen skulle kunna göra det, men jag tror inte att jag skulle känna någon som helst skam över det. Jag håller med Glover att man inte behöver vara ett monster för att den en person, även om man tänker sig ett mord som väldigt brutalt. Om någon skulle ta livet av en kriminell, ( kanske våldtäktsman, seriemördare t.ex. ) så tycker inte jag att han är ett monster, om han har en bra anledning till det.

Det är ju vad utilitarism handlar om, att maximera det goda för det största antalet.


18. Anser du att vi alla har en lag skriven i hjärtat? En hjärtats lag?


Jag tror inte att vi har en lag skriven inom oss. Vårt beteende och vårt samvete är någonting som formas under uppväxten. En människas kemikaliska uppbyggnad har också betydelse. T.ex. så har det bevisats att serotoninhalten är en faktor som påverkar känslor och humör. Jag tror på naturvetenskapen.

Föds vissa utan den naturliga lagen då eller? T.ex. mördare och pedofiler. Jag tror att det är våra föräldrar som är den naturliga lagen. Det är de som lär oss vad som är rätt och fel. Så i princip är samhället den naturliga lagen.


Filosofi - Jaget

1. Reflektion och värdering: Anser du att du har en personlig identitet? Är den oföränderlig? Eller förändras den från dag till dag?


Jag anser att vi har en personlig identitet och jag tror att den är i ständig förändring också. Hur mycket man förändras är olika. Hur ofta hör man inte "Han har blivit helt ny människa" eller "det var inte den Bosse jag blev kär i för tio år sedan"? Jag anser att alla förändras mer eller mindre. Vissa kriminella som har suttit av sitt straff har lärt sig en läxa och förändrats medan många andra faller tillbaka till samma mönster som tidigare. Jag menar inte att den som förändrats till det bättre har en ny identitet utan bara att han har ny tankar och värderingar.

Går jag ner på torget idag så är det ju inte samma torg som dagen innan. Det är en annan luft, byggnaderna har blivit en aning solblekta sen igår. Folk har också förändrats lite grann, kanske har det skett ett dödsfall, så folk är lite nedstämda. Jag får inte samma känslor som dagen innan.

"Man kan inte två gånger kliva ner i samma flod" som Herakleitos sa.


21. Reflektion och värdering: Vad anser du om den unge mannen? Vad är sens moralen i anekdoten?


Jag tror att den unge mannen försökte lyfta sig själv. Jag tror att sensmoralen i denna anekdot är att man inte kan se sitt jag med sitt jag. Ungefär som du inte kan fånga din högerhand med din högerhand eller lyfta dig själv. I och med att han försöker förstå jaget så skapas en idé om jaget i jaget.


6. Reflektion och värdering: Anser du att du kan lova en annan människa kärlek i nöd och lust tills döden skiljer er åt? Är du densamma tjugo år senare?


Eftersom vi förändras så finns ju risken att kärleken dör. Jag tror att kärlek kan dö som en följd av att vi förändras. Ingen människa kan lova en annan det. Jag tror att man kan älska en människa livet ut, men inte att man kan veta det i förväg.

Kanske är det därför man gifter sig, att det är därför det är någonting så fint. För att man älskar någon och tror och hoppas att man kommer att vara med den personen hela livet. Om man kunde veta med 100 procents säkerhet så skulle det kanske inte vara samma sak?


Filosofi - Människan

Människan


8. Reflektion och värdering: Anser du att människan är skapad till Guds avbild? Anser du att människan är överlägsen alla andra djur i att överleva? Att hon är smartast och mest utvecklad mentalt sett?


Nu är det ju så att jag inte tror på Gud, men jag får tänka hypotetiskt. Jag tror inte att människan skulle vara skapad till guds avbild. Människan är helt klart det smartaste och mest välutvecklade djuret, men det kan nog bero på att vi utvecklas och har gjort det genom alla tider. Kanske ligger vi bara snäppet före andra djur. Kanske har bläckfiskar sjukhus med läkare och egna McDonald's med snabbmat om 2000 år.


10. Reflektion och värdering: Anser du att det finns synd? Att den ärvs av generationer, ungefär som DNA?


Eftersom jag inte är troende så tror jag inte att det finns någonting som synd och absolut inte att den skulle kunna ärvas i generationer. Jag tror inte att det är nyttigt för en människas psykiska hälsa att gå omkring och vara rädd för att synda. Det måste ge dålig självkänsla och en osäkerhet hos personen. Jag tror att om det skulle finnas en Gud, så skulle han nog vilja att vi människor skulle visa honom / henne tacksamhet genom att njuta av livet. Följa drömmar och vara lyckliga. Kanske trodde man på sådana saker förr i tiden. Eftersom vi ärver egenskaper från våra föräldrar kanske det var detta de trodde var synd. T.ex. om Pappan var alkoholist, så kan ju sonen löpa stor risk att också bli alkoholist. Kanske var det liknande saker de kallade synd. Eller så kanske det är synden som ärvs vidare?


15. Reflektion och värdering: Anser du att mäns intellekt skiljer sig på något sätt från kvinnors?


Jag håller inte med honom om att slaveri är rätt, men jag kan hålla med om att det finns skillnader när det gäller mäns respektive kvinnors kognitiva scheman. Jag tror att män och kvinnor tänker olika varandra. Kanske är det inlärt eller så är det genetiska skillnader. Undersökningar har visat att män har ett mer logiskt tänkande medan kvinnor ska vara bättre på språk och läskunnighet. Jag menar inte att det ena könet är "dummare" än det andra, men att vi är olika varandra och har olika talanger. Kvinnor har mycket mindre hjärnor än män, dock har detta bevisats inte spela någon roll i förhållande till intelligens


Filosofi - Tid och evighet

Tid och evighet


8. Anser du att tankar om livet kan bli gammalmodiga?

Jag anser att tankar om livet kan bli gammalmodiga. Jag tycker att religioner som har synen att man ska följa Gud jättestrikt och att man inte får göra allt man vill är gammalmodiga. Jag anser att man ska njuta av livet och inte slösa bort det på någon Gud.

Jag menar inte att det är gammalmodigt att tro på Gud, men om det innebär att man bor i kloster och avstår från njutelser i livet, så anser jag att det är ett gammalmodigt tankesätt om livet. Kanske är det detaljer inom en religion som är gammalmodiga. För lika väl som det finns gammalmodiga tankar, finns det odödliga tankar. Ett exempel är att man ska behandla människor som man själv vill bli behandlad. Ingen kan säga att det inte stämmer.



13. Anser du att det förflutna lever med oss idag?

Det förflutna lever med oss i allra högsta grad. Det är det som formar våra personligheter, allt vi varit med om och vad vi upplevt. Man säger t.ex. att "man lär sig av sina misstag", alltså att vi undviker att göra samma misstag två gånger.

Freud var i så fall ute och cyklade när han kom med sina teorier om att erfarenheter från barndomen kan vara en orsak till psykiska störningar senare i livet.

Om vi ser till världens förflutna så är det samma sak, för egentligen går vi bara i andras fotspår. Jag spelar gitarr som flera miljoner har gjort tidigare, jag uppfann ju inte gitarren.





14. Anser du att allt har blivit bättre? Eller har något blivit sämre än förr? Har t.ex. barnen det bättre i vårt samhälle?

Det mesta har faktiskt blivit bättre. Vi har ju utvecklat vårt samhälle. Ett exempel är ju kommunikationen. Nu kan vi ha kontakt med släkt och vänner över hela världen. Vi kan ta oss över atlanten på några timmar. Vi har det helt enkelt väldigt bekvämt. Visst finns det många problem också, t.ex. så blev man väl inte mobbad för att man inte hade en mobil för 300 år sedan, men då fanns det säkert andra saker. Jag tror att människorna förr i tiden var lika lyckliga som människorna idag. En undersökning visade att buddhister var det lyckligaste folket och de har inga datorer eller tv-apparater. Jag anser att det mesta har blivit bättre. Vi har ett mycket bekvämare liv nu och vad det gäller barnen så tror jag att de har det lika bra nu som de hade då. Även om prostitution bland barn förekommer nu för tiden så fanns det säkert lika hemska saker för 300 år sedan.

Människan är väldigt snabb på att anpassa sig. T.ex. om jag promenerar till vänner och jobbet så blir det jobbigt efter ett tag, så jag köper en cykel, då är det så skönt och det känns inte alls jobbigt att cykla flera kilometer eftersom det går så fort i jämförelse med att promenera, men efter ett tag så tycker jag att det blir jobbigt att cykla så då köper jag en moped. Nu går det verkligen fort att ta sig till olika platser utan att behöva anstränga sig. Mycket bekvämare än cykeln. Men återigen blir jag less på mopeden och det känns jobbigt att behöva köra moped till affären. Till slut skaffar jag mig en bil och då är alla problem ur världen, man blir inte ens blöt om det regnar, men efter någon månad känns det jobbigt att behöva sätta sig i bilen och köra hela vägen till jobbet.

Det jag menar är att allt är relativt. Likaså nu som då. För flera hundra år sedan tyckte de att det var lite smådrygt att gå två mil till brunnen för att hämta vatten, men jag tycker säkert att det är lika jobbigt att köra bil ner till affären som ligger 2 kilometer bort.


Filosofi - Fri vilja

3. Håller du med om att din moral hänger på att du är fri att välja handling?

Jag håller med i allra högsta grad. I annat fall så skulle vi ju bara kunna skylla på Gud så fort någon tar livet av en annan människa. Det var ju förutbestämt och inte mördarens fel. Han utförde bara Guds vilja. Det skulle ju inte behövas begrepp som etik och moral, endast om man skall ”mäta” guds moral. Han skulle ju vara den enda som kunde beskyllas för allt ont som sker.

7. Reflektion och värdering: Tror du att Hitler hade valfrihet? Om han inte funnits, skulle annan liknande diktator framträtt? Var det i någon mening nödvändigt?

Nej, ”Gud” ville ju att flera miljoner människor skulle dö. Ville han/hon lära oss en läxa, kunde han/hon nog ha hittat på ett annat sätt att göra det. Som alla andra hade Hitler valfrihet. Han valde att döda oskyldiga människor på grund av deras ”ras” eller åsikter. Det var bara den germanska ”rasen”, dock inte handikappade eller homosexuella, som var värd att finnas kvar. Det är klart att någon annan trätt fram och gjort någonting likartat om inte Hitler funnits. Eller om det inte hade inträffat alls kanske någon hade förintat hela jorden istället. Det är det som är det luriga, vi kan inte se följden av något som inte inträffat. Jag ser dock ingen mening med förintelsen. Nietzsche skulle väl ha sagt att det var viljan till makt som drev Hitler, vilket jag kan hålla med om.

1. Hur kan man argumentera för mördares ansvarsfrihet? Håller du med Darrow?

Det går inte att argumentera för mördares ansvarsfrihet. Det skulle kräva att vi levde i ett samhälle som enhälligt trodde på någon religion. Vi hade också behövt vara lika naiva som någon slags sekt. Det är inte realistiskt att ett samhälle utgår från att allt är förutbestämt. Det säger ju sig självt, men det är klart, ingenting är omöjligt. Många tror på ödet, nu hävdar väl inte dessa att mördare har ansvarsfrihet, men det tror på det förutbestämda. Detta argument som Darrow kommer med, bygger ju på att moral är upp till världens härskare. Att det är något vi människor inte besitter. Hur roligt är det att överraska frugan med en bukett blommor, när hon egentligen vet om att det redan var skrivet i boken. Vem ska hon då tacka, han som köpte blommorna ”sändebudet” eller han som bestämde det. Det är ju tanken som räknas, brukar man säga. Jag läste nyligen boken ”Kemisten” och där används ordet ”Maktub” återkommande, vilket på arabiska betyder någonting i stil med ”Det står skrivet”. Min generella uppfattning är att muslimer i större utsträckning tror på ödet. Faktum är att terrordåd oftare förekommer i muslimska land. Kanske tror de att de är utan moral. Nu har jag dragit många över samma kant, men det ligger lite i det jag säger.

Filosofi - Kantianism

2. Reflektion och värdering: Kan du tänka dig att du har vissa begrepp som kommer före erfarenheten?


Definitivt tror jag att känslan ofta kommer före erfarenheten. När vi ramlar försöker vi ta emot kroppen, inte av erfarenhet, utan för att kroppens reflexer är styrda för att skydda oss själva. Det ligger i genetiken, och finns där för att skydda människans överlevnad. Vårat mål är, om man inte lider av någon sjukdom, att försörja kroppens behov, och det ligger inte i erfarenheten, utan i känslan. Min åsikt är då, likt Darwin, att målet för människan är att vara "hel och frisk" för att undgå döden. Vi har aprioriska instinkter, ett exempel är att en utvecklad människa inte skadar ett barn, då de anses vara söta och försvarslösa.

6. Reflektion och värdering: Kan du tänka dig ditt medvetande som en fabrik som bygger världen med egna ritningar och verktyg?

Ja, liksom djur uppfattar världen olika, gör även vi människor det. Om jag, tillsammans med en annan person skulle sitta och se på ett debattprogram i TV skulle vi inte ha samma åsikter om allt efter. Om det vore en politisk debatt mellan vänsterpartiet och moderaterna, skulle kanske jag efter tycka att folkpartisten hade rätt, medan den andre skulle tycka att vänsterpartisten hade helt rätt.
Vi kan anta att de inte sa samma sak, men vi fick båda höra samma debatt, vi har samma material att grunda våra åsikter på, men eftersom att vi är olika, tycker vi sen olika. Man kan då säga att våra värderingar är ritningarna medan vi är verktygen.


22. Reflektion och värdering: Anser du att vi lever i olika världar eller skapar vi samma värld?


Vi lever alla i samma värld, och de människor jag känner till lever på samma planet. Men vi har ändå olika uppfattningar om världen. Vi uppfattar världen utefter våra scheman, som psykologin säger, eller enligt våra värderingar, som jag jämförde med ritningar ovan. Världen är alltså densamma för alla, men är inte beroende av vad vi tänker och tycker, men av vad vi gör. Uppfattningarna skapar var och en i sin hjärna.


RSS 2.0